INDIVIDUELL, EFFEKTIV, HÅLLBAR: OSTEOPATI
Du har kanske redan hört talas om parietal, visceral och kraniosakral osteopati, men vad innebär det egentligen? Vi ska förklara de tre områdena på ett enkelt sätt med hjälp av ett praktiskt exempel: smärta i höger axel.
PARIETAL OSTEOPATI
Parietal osteopati inriktar sig på kroppens rörelseapparat. Till denna hör leder, skelett, muskler, senor och ligament. Skuldersmärtor kan till exempel bero på spända muskler i axel-, rygg- eller bröstområdet, blockerade leder i axeln eller ryggraden, eller skador på en ledkapsel eller ett ligament. Behandlingen anpassas efter vad som orsakar smärtan, men de olika delarna hänger ofta ihop: När ett led är blockerat begränsas vårt rörelseomfång och kroppen kompenserar. Om leden inte lossnar av sig själv kan de muskler och strukturer som kompenserar för begränsningen bli trötta och även börja göra ont. Därför bör man i detta fall inte bara lösa ledblockeringen, utan först behandla de omgivande strukturerna, minska muskelspänningarna, mobilisera spänningsrelaterade begränsningar och därefter lösa ledblockeringen. Om man har burit på spänningarna tillräckligt länge kan det nämligen hända att de omgivande strukturerna återigen begränsar leden och till och med blockerar den, om man enbart koncentrerar sig på leden.
VISCERAL OSTEOPATI
Visceral osteopati omfattar alla organ i människokroppen, t.ex. mage, tarm, lever, lungor, diafragma, njurar, hud (t.ex. vid ärr) osv. Men vad har egentligen axelsmärta med organen att göra? Bra att du frågar. Låt oss ta levern som exempel: detta flitiga organ avgiftar vårt blod, bearbetar näringsämnen, producerar livsviktiga blodproteiner osv. och är vårt största ämnesomsättningsorgan. Med varje andetag rör sig levern upp och ner tillsammans med diafragman. Om levern till exempel hamnar i ett irriterat tillstånd på grund av alkohol, trauma, medicinering eller liknande och därmed spänner sig, överför den denna spänning via sitt upphängningssystem uppåt till axeln och begränsar dess rörlighet. På grund av den ökade spänningen i axeln måste mer energi användas för att utföra rörelsen, vilket leder till belastningsproblem, inflammation och smärta. Att enbart behandla axeln skulle i detta fall endast ge tillfällig lindring, eftersom dragkraften som utgår från levern i första hand måste minskas för att dragkrafterna på axeln ska avta. Osteopaten skulle i detta fall återställa leverns dynamik så att det irriterade tillståndet och den därmed förknippade spänningen avtar och den inre spänningen på axeln också minskar.
KRANIOSAKRAL OSTEOPATI
Kraniosakral osteopati fokuserar på skallen, cerebrospinalvätskan och hjärnhinnorna, ryggraden med ryggmärgshinnorna ända ner till korsbenet, samt det centrala och perifera nervsystemet. För att återkomma till vårt exempel med axeln kan funktionen hos nervus accessorius, som innerverar trapeziusmuskeln, vara störd på grund av stress och psykisk belastning. Eftersom trapeziusmuskeln fäster vid axeln kan detta också orsaka axelsmärta. Ett annat problem som kan uppstå inom kraniosakral osteopati är till exempel irritation av vagusnerven till följd av funktionsstörningar i skallen eller halsryggen. Vagusnerven försörjer en stor del av matsmältningsorganen, och om dess dynamik störs kan de organ som den försörjer inte längre fungera optimalt. Osteopaten fokuserar därför i första hand på nervsystemet, eftersom matsmältningen bör kunna reglera sig själv när organet återigen får en god nervförsörjning. Som ett komplement kan man även arbeta direkt med själva organet för att ytterligare stimulera dess dynamik och därmed dess funktion.
